Utbildningar och forskning

Göteborg: socialantropologi vid Göteborgs universitet

Socialantropologi vid Göteborgs universitet karaktäriseras av en bred kompetens kring människan som kultur- och samhällsvarelse. Verksamhetsfältet sträcker sig från småskaliga lokalsamhällen till transnationella sociala nätverk, och i ämnet bedrivs grundforskning såväl som tillämpad forskning och konsultuppdrag. En bred, samlande ansats återfinns i fokus på mångfald, ett jämförande perspektiv, etnografiskt skrivande och kunskapsbildning baserad på långvariga fältarbeten. Ämnets ansats har vid läroverket fördjupats i tematiska och regionala profilområden, såsom genus, migration, ursprungsfolk, religion, hälsa och kulturarv. År 2005 gick Socialantropologi samman med Freds- och utvecklingsforskning, Humanekologi och Regionala studier för att bilda Institutionen för globala studier. Valet av institutionstillhörighet markerar vikten av globala processer som karaktäriserar världen idag – inte minst vår egen verksamhet av forskning, utbildning och samverkan.

Läs mer om den antropologiska forskningen i Göteborg här.

Linköping: socialantropologi vid Linköpings universitet

Vid Linköpings universitet heter ämnet socialantropologi och räknas till samhällsvetenskaperna. Linköpingsantropologerna är verksamma inom flera fakulteter och institutioner, inom såväl ämnesspecifika som tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, och vi samlas i det gemensamma seminariet Antroforum. Tillsammans lägger vi betoning på livets kulturella och sociala aspekter, vilket betyder att vi studerar människors olika världsbilder, ritualer, försörjningssätt, trosföreställningar, sociala och politiska organisation och hur människors samhällen förändras och påverkar varandra över tid. Vi intresserar oss till exempel för synen på kulturarv, etnicitet, identitet och migration, medicinsk antropologi, vetenskap, teknik och samhälle, och kulturella minnespraktiker. Vi ger kurser på alla nivåer av utbildning och erbjuder ämnesspecifika såväl som tvärvetenskapliga kurser, framför allt i metod och forskningsteori.

Läs mer om den antropologiska forskningen i Linköping här.

Lund: socialantropologi vid Lunds universitet

Socialantropologi vid Lunds universitet bedrivs inom ramen för samhällsvetenskap. Pågående forskning studerar mänskligt liv, beteende och relationer utifrån olika teoretiska inriktningar och etnografiska metoder. Forskning baserad på fältarbete bedrivs i världens alla hörn, i mellersta Afrika, thailändska kustlandet, Ryssland, Indien, Skottland och på Balkan såväl som på hemmaplan.  Tematiskt bedrivs forskning inom områden som staten, utveckling och politik, krig och våld, identitet, etnicitet och nationalism, världssystem och globalisering. Antropologerna i Lund intresserar sig även för motståndsrörelser, ekobyar och ekonomi, och för frågor som rör mode och skönhet, yttrandefrihet, konspirationsteorier, anti-korruption, universitetets politiska styrning, genus, prostitution och sexköp. I Lund finns även ett starkt intresse för historisk antropologi och visuell och materiell kultur.

Läs mer om den antropologiska forskningen i Lund här.

Stockholm: socialantropologi vid Stockholms universitet

En av institutionens viktigaste uppgifter är att visa att vår samtida värld fortfarande rymmer en stor mångfald. Genom att vara aktivt engagerade i den offentliga debatten bidrar institutionen till att förstå hur värderingar och idéer färdas över politiska och kulturella gränser. Institutionen erbjuder två kandidatprogram, ett i Socialantropologi och ett i Global utveckling, samt ett masters program med inriktning mot transnationell antropologi. Forskningen vid institutionen har en tydlig profil mot globalisering och transnationella processer. I en värld med ett ständigt flöde av information, människor och varor över nationsgränserna finns ett behov av ny kunskap om globaliseringens effekter. Institutionens forskare inriktar sig på kulturell mångfald, migration, etnicitet, miljö- och klimatförändringar och för idéströmningar och organisationsformer som sträcker sig över nationella gränser. Geografiskt sett är institutionens forskning globalt fördelad och bygger på en rik och dynamisk internationell forskningstradition. Det transnationella temat är organiserat i fyra kluster: Migration, Miljö, Media och Organisation. Inom klustren ryms gemensamma seminarier, publikationer och forskningsprojekt. Flera forskare är aktiva inom mer än ett kluster.

Läs mer om den antropologiska forskningen i Stockholm här.

Uppsala: kulturantropologi vid Uppsala universitet

Vid Uppsala universitet är ämnesbeteckningen kulturantropologi och ämnet räknas till humaniora. Uppsalaantropologin har plats för hela världen. Vi studerar kulturmöten, människan i ett globalt och tvärkulturellt perspektiv, variationer i beteende och tankemönster, samt hur människor formar, och formas av de samhällen och kulturer de lever i. Vårt forskningsmaterial samlar vi in genom omfattande fältarbeten där vi under längre tid lever och deltar i de miljöer vi studerar. Regionalt har forskningen om Afrika och det cirkumpolära området länge varit stark. Andra regioner som successivt har tilldragit sig vårt intresse är Latinamerika och Syd- och Sydostasien. Tematiskt återfinns en rad forskningsfält, som etnicitet och identitet, konflikt, våld, sårbarhet och överlevnad, politisk ekologi och försörjning, minoritetsrättigheter, rättspluralism och multikulturalism, utveckling och modernitet, politisk kultur och massmedia, samt medicinsk antropologi. Mycket av institutionens forskning bygger på internationella samarbeten och vi har utvecklat en stabil grund för utbildning och forskning. I vårt kandidatprogram, ”Kultur, Samhälle och Etnografi”, samarbetar vi med uppsalaetnologerna. Till vårt masterprogam rekryterar vi studenter från hela världen.

Läs mer om den antropologiska forskningen i Uppsala här.

Antropologer är även verksamma vid andra svenska lärosäten, bland annat vid Högskolan Dalarna, Malmö högskola och vid Södertörns högskola.

Genom samarbete mellan olika specialiserade vetenskapliga miljöer erbjuder forskarskolan kvalificerade möjligheter för forskarstuderande med olika intressen inom antropologi-området. Forskarskolan utgör en gemensam mötesplats där doktoranderna träffas och berikar varandras forskning, i seminarier, kurser och resor. Forskarskolans medlemsinstitutioner och inbjudna forskare bidrar med fördjupning genom föreläsningar, seminarier och handledning.

Syftet är dels att stärka antropologiämnets status och att samverka om utbildningen på forskarnivå, dels att stärka kvaliteten för att stödja forskning som på kort eller lång sikt bidrar till en bättre förståelse för vår samtida värld och dess mångfald. Ett särskilt viktigt syfte med forskarskolan är att stärka det nationella och internationella nätverksbyggandet inom området.

Forskarkursen fungerar som nationellt forum för doktorander med olika bakgrund, från olika miljöer och med olika finansiering. Tanken är att doktorander med gemensamt intresse för forskning kring antropologi ska kunna bilda nätverk redan inom forskarutbildningen, både med nationellt och internationellt kvalificerade forskare. Därigenom blir forskarskolan också ett slags stöd för att kunna utveckla även framtida forskningsnätverk och forskningssamarbeten.

Läs mer om RESA och de olika kurserna här. För mer information, kontakta ansvariga för forskarutbildningarna vid de olika lärosätena: